| Noteringar |
- Nils och, hans första hustru, Maja vigdes 1788 och Nils var redan då ryttare för Kopparp. Maja uppgavs då vara från Börstabol och var troligen tjänstepiga där. Jag har inte kunnat utforska bakgrunden för någon av dem. De angivna födelsedatumen finns inte i kyrkoböckerna i Vireda eller Visingsö.
Nils Stark deltog i krigen mot Napoleon. Han blev tillsammans med soldaterna Olof Brodd från Brodderyd och Jöns Lantz från Hårstorp och många flera den 7 november 1806 utanför Lübeck tillfångatagna under kriget mot Frankrike. Tillsammans var det 1200 soldater ur Vadstena och Skänninge kompanier. Soldaterna från Lysings härad tillhörde Vadstena kompani.
I drygt tre år hölls de fångna i Frankrike. Något som de fick arbeta med var att gräva kanaler.
Den 24 november 1809 frigavs de. Den långa marschen hemåt gick över Wismar, dit de anlände den 14 januari 1810. De överskeppades till Ystad och gick i land där den 15 april 1810. Vi kan därför anta att dessa tre soldater, Olof Brodd, Nils Stark och Jöns Lantz kom hem till våra bygder under våren eller försommaren 1810. Sedan hade de mycket att berätta om vid kafferepen i bygden.
Nils Stark blev sedan torpare på Kopparps ägor på Starklyckan i norra delen av byn, utmed vägen mot Holkaberg. Vid vintertinget 1823 inlämnades till häradsrätten ett torpkontrakt. Det var Peter Andersson och hans hustru Kristina Hansdotter som gav Nils Stark och hans hustru detta torp i deras livstid.
Maria Månsdotter dog 1823 av inflammation och feber. Mellan makarna hade tidigare upprättats ett inbördes testamente som gav efterlevande maken rätt att behålla kvarlåtenskapen. Detta framgår av domboken från sommartinget 1823.
Bouppteckningen 1823 efter Maria Månsdotter visade att hon efterlämnade maken, Nils Stark samt tre myndiga barn. Sonen Johannes och dottern Stina med sin man Jonas Samuelsson i norra Stavreberg var närvarande, men dottern Maria Katharina var frånvarande. Brodern Johannes fick föra hennes talan. Tillgångarna bestod enbart av lösöre och uppgick till 83 riksdaler. Skulderna uppgick till 12 riksdaler.
Nils gifte sig året därpå med Sara Jonsdotter. Hon var sannolikt dotter till Jonas Abrahamsson och Katharina Andersdotter från Skog. När hon gifte sig med Stark var hon piga i Smedstorp och 44 år gammal. Hon hade tjänat som piga i många år, i Ödeshög, Glasfall och senast i Smedstorp hos Johannes Jonsson. Nils Stark var då 64 år gammal och kanske inte så stark längre. Hans krafter började av allt att döma avta. Nils dog 1836 av ålderdom. De sista fem åren hade han behövt mycket vård av sin hustru, se nedan.
Bouppteckningen efter Nils Stark 1836 visade att han efterlämnat i första giftet tre barn, Johannes myndig, dottern Stina gift med Jonas Samuelsson på Fogeryds ägor, dottern Maja K gift med sergeanten Kjällén i Jönköpings län, med senare giftet efterlevande änkan Sara Jonsdotter men inga barn. Tillgångarna uppgick till 76 riksdaler och skulderna till 19, behållning 57 riksdaler. Några husdjur finns inte upptagna, inte heller några köre- eller åkerredskap, endast den växande grödan på kålgården samt gångkläder, säng och linkläder. 37
Mellan Nils Stark och hans andra hustru, Sara Jonsdotter, hade också upprättats ett inbördes testamente. Detta testamente klandrades av Nils Starks arvingar men häradsrätten dömde till Sara Jonsdotters förmån.
I samma mål hade också arvingarna begärt att Sara Jonsdotter skulle med ed fästa riktigheten av den upprättade bouppteckningen efter Nils Stark.
Inför häradsrätten den 23 februari 1838 förklarade då Sara Jonsdotter att hon inte gärna ville avlägga eden. Hon förklarade vidare att hon förstod att Nils Starks arvingar "alltför gärna ville utfå sitt arv efter fadern, Nils Stark. Själv ville hon dock att de skulle ge henne ersättning för att hon under fem års tid skött och vårdat deras vansinnige fader och svärfader." Till detta rättegångstillfälle hade inte arvingarna infunnit sig.
Inför rätten försökte man förklara för henne att det nu gällde att avlägga ed rörande bouppteckningen.
Häradsdomaren Peter Andersson i Boet förklarade att arvingarna möjligen kanske skulle anta hennes erbjudande, men att hon först skulle avlägga eden. Hon framhärdade dock i sin ståndpunkt och rätten utsatte därför målet till ny handläggning.
Den 1 juni 1838, på sommartingets första dag, togs målet upp på nytt. Sara Jonsdotter var då beredd att med ed styrka riktigheten av bouppteckningen. Hon inlämnade också en förteckning över sådant som glömts vid bouppteckningen och sådant som tillkommit efteråt. Bl.a. hade från Vadstena Krigsmanshus fyra månader efter begravningen kommit 15 riksdaler som ersättning för begravningen av denne gamle soldat i rikets tjänst.
Sara Jonsdotter hade en tid efter Nils Starks död bott i Boarp.
Hon avlade den begärda bouppteckningseden. Därefter yrkade arvingarna genom sitt ombud, häradsdomaren Peter Andersson, att hon skulle ställa borgen för att hon genom testamentet fått nyttjanderätt över egendomen.
Rättens beslut i denna del blev att eftersom ingen stämning inlämnats på denna begäran lämnades den utan åtgärd. Huruvida det senare blev någon uppgörelse med arvingarna nämns inte i domboken.
Sara Jonsdotter dog i Kopparp den 5 augusti 1856 av ålderdom. Hon bodde troligen kvar i torpet Starklyckan en tid. Förmodligen hade en ny torpare, Johan Jonsson, kommit dit med sin familj.
1840 kom Johan Stark med sin familj till Starklyckan. Därvid flyttade möjligen Sara fram till Kopparp. Hon är värd vår tanke och uppskattning. Hon uträttade säkerligen ett gott arbete.
Ref: Arne Ivarsson (Jönköping i maj 2009) | "Kopparp en gammal by i Holaveden"
Länk: http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/936/kopparp.pdf?1486316821 (s. 35-37)
|
1780 - 
