Jag såg en medeltida penningpung, ett fynd från sent 1200-tal till tidigt 1300-tal som jag bara inte kunde låta bli att göra – Jag tyckte den var supersnygg! Originalet finns på Bryggen Museum i Bergen, Norge. Längst till höger är en bild på originalet. Bilden är tagen av Max Lundquist som också har gjort en kopia. Till vänster om originalet är ett par av mina penningpungar. Den ljusa är gjord efter Katafalks instruktion – men jag blev inte helt nöjd. Den blev snygg men pungdelen blev väldigt liten och jag tyckte att den tappade sin funktion – det rymdes väldigt lite pengar och fingrarna fick knappt plats. |
![]() Bild: Sissel Blom |
![]() Bild: Max Lundquist ► |
Vecken ville också gärna lägga sig på ett speciellt sätt. När jag vänt och vridit på penningpungen så tyckte jag att låsfunktionen kunde bli bättre genom att lägga skinnremmen runt överdelen istället för att bara snurra remmen runt överdelen av penningpungen.
Efter mina förändringar på mönstret så gjorde jag en till – den mörkare penningpungen på bilden ovanför. Nu ligger penningpungen mer platt och i snygga jämna veck mot kroppen utan chans att pengarna kan trilla ut. |
Gör såhär:
![]() |
![]() |
|
|
![]() |
![]() |
|
|
![]() |
![]() |
|
|
![]() |
![]() |
|
|
![]() |
![]() |
|
|
![]() |
![]() |
|
|
Det färdiga resultatet: |
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Här är några bilder på den färdiga penningpungen. På bilderna är den fylld med pengar. När du öppnat och stängt penningpungen några gånger så ser du att vecken gärna vill lägga sig på var sin sida. Trär du remsan i mitten runt nederdelen av penningpungen så att den hamnar på baksidan så får du en snygg låsning och pengarna kan inte ramla ut. |