Noteringar
Träffar 601 till 650 av 1,003
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 601 | Ingrid Sigurdsdatter Danska: Ingrid Sigurdsdatter, af Vestfold, Norska: Ingrid Stallare (Sigurdsatter) Birthdate: cirka 1010 Birthplace: Bønsnes, Hole, Buskerud, Norway Death: cirka 1070 (52-68) Norway Närstående: Dotter till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter, Queen of Norway Hustru till Nevstein Haldorsson Stallare Moder till Bård Nevsteinson; Gudrun Nevsteinsdatter, av Rein; Tore Nevsteinsson; Sigrith Of Norway och Sigurd "Hvite" Nevsteinsson Syster till Halvdan Sigurdsson, av Stein; Gunnhild Kalvsson; Guttorm (Gudrød) Sigurdsson och Harald III "Hard ruler", king of Norway Halvsyster till Halfdan Sigurdsson och Saint Olaf II, King of Norway Occupation: fra Bønsnes på Ringerike | SIGURDSDATTER, Ingrid (I1805)
|
| 602 | Ingrid var datter til den svenske kongesønnen Ragnvald Ingeson. Hun har størst interesse som et utpreget eksempel på den erotiske allsidighet i det 12. århundre i alle de tre nordiske land. Først var hun gift med Henrik Skatelår, var utro mot ham, flyktet med en elsker, men ble grepet og ført tilbake. Etter Henriks fall i 1134 ble hun gift med kong Harald Gille, og etter drapet på ham i 1136 ektet hun lendermannen Ottar Birting som ble drept i 1145. Så fikk hun med Ivar Sneis sønnen Orm Kongsbror. Hun ble gift ca. 1147 med Arne Kongsmåg. Etter at hennes sønn Inge falt i 1161 flyktet hun med sin mann og Erling Skakke til Danmark, men vendte tilbake til Norge og døde der. Fra Snorre Sturlason: Magnus Berrføtts saga: «12. Steinkjel Sveakonge døde omtrent på den tiden de to Haraldene falt, Håkon het den kongen som rådde for Svitjod etter ham. Siden var Inge, sønn til Steinkjel, konge; han var en god og mektig konge, større og sterkere enn andre menn; han var konge i Svitjod da Magnus var konge i Norge.» Fra Snorre Sturlason: Magnus Blindes saga: «1. ... Kong Harald var gift med Ingerid, datter til Ragnvald; han var sønn til kong Inge Steinkjelson.» 1) 1). Snorre Sturlason: Magnus Berrføtts saga, avsnitt 12. Snorre Sturlason: Magnus Blindes saga, avsnitt 1. C.M. Munthe: Norske slegtsmerker, NST Bind I (1928), side 351, 356. Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 782. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 53, 94. | RAGNVALDSDATTER, Drottning Ingerid (I1752)
|
| 603 | Innebränd i sitt hus av uppretade svear. | TRÄTÄLJA, Kung Olof (I1828)
|
| 604 | Inte död efter 1951 i Norge. | IVERSEN, Gunvor Eleonore (I2390)
|
| 605 | Inte död efter 1951 i Norge. | IVERSEN, Rolf Arvid (I2391)
|
| 606 | Irish Princess Finola, fader Kung Muincherlock Mac Lochlainn, farfar Kung av Irland Niall O`Lochlainn, farfarsfar Kung av Irland Domhnall O`Lochlainn. (Fra Skanke-släktens historia, G.V.C. Young, stamtavla 1a) The entry in the Chronicle of Mann is dated 1176 which describes Fhingola, dau of MacLottlen, King of Ireland. Here we find Phingola married to Godred, with a son named Olave, who is said to be three years old. So one can assume their union was consumated at least by 1173. Women married very early in those days so I'm not sure we can even assume an age of 20 in 1173, but if so, we would have a possible birthdate of ca. 1150. These agree roughly with P.A.'s figures and could be adjusted back about 10 years. So it appears Phingola could have been a daughter of either Muirchertach, King of Ireland, or one of his sons. (Clann Lochlainn) The Chronicle of the Kings of Man in 1176 states that Fionnuala was the daughter of Mac Lochlainn, son of Muircheartach the king of Ireland (surely meaning Muircheartach who was killed in 1166). So her father could be any of the sons of this king, being Niall, Maelsechlainn, Muircheartach and possibly others. (Sean Mac Lochlainn) In the year 1176, John de Courcy subdued Ulster. In the same year Vivian, Cardinal legate of the apostolic See, came to Man, and in the discharge of his office caused Godred to be united in lawful marriage with his wife, the daughter of MacLoughlin, son of Muinrough, King of Ireland, who was mother of Olave then three years old. They were married by Silvanus, Abbot of Rivaulx. (Chronicle of Man and the Sudreys) Källa: Chronicle of Man and the Sudreys, P. A. Munch | OF IRELAND, Finola MacLochliann (I446)
|
| 607 | Isabella Corbet (De Pays) Birthdate: 1030 Birthplace: Pays De Caux, Normandy, France Death: 1085 (55) Calvados, Normandy, France Närstående: Dotter till NN Normandy och NN Normandy Hustru till Sir Hugh Corbet, Jarl of Caux Moder till Robert Corbet, lord of Alcester; Lord Hugh Corbet, of Caux; Roger FitzCorbet, Baron of Caus; Renauld Corbeau Corbet Lord Fecamp; Petronell Corbet; och Isabel Corbet | CORBET (DE PAYS), Isabella (I1926)
|
| 608 | Ivar Halfdansson, Opplendingejarl Also Known As: "Halvdansson" Birthdate: cirka 780 Birthplace: Oppland, Norway Death: 824 (40-48) Vestfold, Norway Närstående: Son till Halfdan "Gamle" Sveidasson och N.N. Fader till Eystein Ivarsson «the Noisy» Glumra Occupation: Jarl of Uplanders of Norway, Earl of Uppland | HALFDANSSON, OPPLENDINGEJARL, Ivar (I1934)
|
| 609 | Jens Pedersen Røse var husmann och senare "selveier", Han gifte sig 16 Jun 1851 med Berte Johansdatter Hoel som föddes 1828 i Granstuen. Jens dog 27 Dec 1888 i Gran, Molstad på gården Jemtland i Sørlimark där han var husman och senare "selveier". 1856 var han inderst på Molstad 1865: Gran selveier | PEDERSEN RØYSESTUEN, Jens (I855)
|
| 610 | Joan (Elizabeth) Notes: Not shown in The Complete Peerage, but shown in Weir as having an unknown mother. Father: Henry I Beauclerc, King of England, b. ABT SEP 1068. Mother: Corbet, Sybilla. Married to Fergus of Galloway. (Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England) Olav Bitling (Dverg), kung av Söderöarna (Hebriderna), död ca 1153, gift med Afreca, dr av Fergus av Galloway och Elisabet, illegitim dr av Henry I, kung av England. (Fra Skanke-släktens historia, G.V.C. Young, stamtavla 1a) | FITZROY, PRINCESS OF ENGLAND, Prinsessa Elisabet (I464)
|
| 611 | Johan August och Anna på samma sida ett par rader från varandra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00118 Efter äktenskap fick familjen bo i ett hus på gården. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00119 | JONSSON, Johan August (I2090)
|
| 612 | Johan August och Anna på samma sida ett par rader från varandra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00118 Efter äktenskap fick familjen bo i ett hus på gården. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00119 | PERSDOTTER, Anna (I2091)
|
| 613 | Johan August och Anna på samma sida ett par rader från varandra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00118 Efter äktenskap fick familjen bo i ett hus på gården. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00119 | JOHANSSON, Frans Victor (I2102)
|
| 614 | Johan August var 27 år och Anna var 25 år. Vittnen vid vigsel: Annas moder pig. Johanna Jonsdotter från Åby fattighus och morbrodern Grenardj. Christoffer Wirt (eller Wist/Wirf) från Broby i W. Tollstad lemnat skrifte. Beiftande lysn. d. 22 och 29 Apr. samt 6 Maj 1860. Ovanför morbroderns namn står inskrivet Carl Johansson. | Familj F685
|
| 615 | Johan Jonassen var Husmann och Tømmermann. Husmann var han på Granstuen från 1828. "Se Newmann s 156 G. Se TBB 1 s. 347: Johan Jonassen Granshagen f. 1803, og hans sønner Johannes Pliom og Kristian Sveum var kjente tømmermenn. En brorsønn til Johan, Kristian Johannesen Kubberud var også tømmermann, kalte seg seinere Smedbakken" | JONASSEN HØLJESTUEN, Johan (I891)
|
| 616 | Johan köpte egendomen: Berget 15. 19 Aug 1895 och tog därefter familjenamnet Berget. | MORTENSEN, Johan (I703)
|
| 617 | Johan Olsen bodde i: Alm 1751-56 och Nordby 1774. | OLSEN KJØLSET, Johan (I905)
|
| 618 | Johannes Snertingdal även kallad "Kvernen" var mjölnare och skräddare. Gården Kvernen kallades tidigare för Snertingdal efter ägaren. Men det blev Kvernen eftersom de var mjölnare och hade en kvarn. Johannes sägs ha blivit mördad, mitten av April 1897, av två män som låg i bakhåll. Det var ett överlagt mord. De två männen blev tagna strax efter. Lite förvirrad av källan - Kan jag ha tolkat fel?!? Vinger bygdebok : gards- og slektshistorie. 2. Sida 454 (http://www.nb.no/nbsok/nb/b5332c12e33fa2ec67789e7d457ee168?lang=no#453) | SNERTINGDAL, Johannes (I838)
|
| 619 | Jon Larsson i Skog var 69 år när han dog. | LARSSON I SKOG, Jon (I2126)
|
| 620 | Jonas Johannessen arbetade som smed och husman med jord. Han bodde på: Granstuen 1795/96, Gaarderstuen 1803 och Gaarder 1801. | JOHANNESEN, Jonas (I899)
|
| 621 | Jöns var riddare, sysslomansersättare 1449 och bonde i Billsta, Hackås. | KARLSSON, Jens (I429)
|
| 622 | Jørgen Iversen BRØRUP gifte sig med den tidigare prästen Edvard MELCHIORSEN MEYERs. De fick en son. | Familj F656
|
| 623 | Jørgen Iversen Brørup, f. ca 1602 i Brørup (Brorup), Danmark. Han gifte sig med Inger Nilsdatter, d. 1645-55. Han gifte om sig 1655 i Aggersborg, Danmark med Lisbet Lauritsdatter, (dotter av Laurits Lauritsen och Karen Jensdatter). Jörgen dog ca 1660. | BRØRUP, Jørgen Iversen (I177)
|
| 624 | Jørgen Jensen Brørup havde været præst i Aggersborg fra 1625, og var 1655 blevet enkemand. Han havde, før han kom til Aggersborg, været kapellan i Hammer. Källa: Polyjo | BRØRUP, Jørgen Iversen (I177)
|
| 625 | Jørgen var son till prästen i Surnadal Herr Niels Jørgensen Agersborg. Niels kom från Danmark och var son till sokenprästen Jørgen Iversen Aggersborg, vid Limfjorden i Jylland. Prestgjeldet hette Aggersborg. Jørgen kom til Alstahaug, 1698 och var där hovman (skrivekar) på prästgården hos prästen Herr Peter Dass som är känd för sina dikter. 1704 blev han utnämnd till lensmann i Vefsn. 1705 gifte han seg med Sophie Alexandersdatter Gyth. De tog över hennes föräldragård Rynes som blev lensmansgård. Deras son Petter Dass Jørgensen Agersborg (1715-1797), blev i sin tur lensmann i Vefsn. Han var uppkallad efter dikt-prästen för att hedra honom. 1735 dömdes han till 40 riksdaler, lagtinget i Steigen, i en arvetvist. Dessutom ansåg man inte honom betrodd att fortsättningsvis vara lensman. Det gjorde ingen skillnad - hans familj och sönerna, Knut och Henrik Knudsen Agersborg, behöll posten som lensman de kommande 100 åren. Henrik, som var lensman sist av sönerna, byggde en ny huvudbyggnad "Rynesstuo" på gården. Denna byggnad står fortfarande kvar och är idag ett museum, fullt möblerad som på 1850-talet. Det var 2 generasjoner til med Agersborgere som var lensmenn i Vefsn, Knud og Henrik, frem til 1841. Rynes gård var således lensmannsgård 137 år. Den siste lensmannen, Henrik Knudsen Agersborg bygde en ny hovedbyning "Rynesstuo" på gården, som idag står på Vefsn Museum, fullt møblert i 1850-stil. Jørgen og Sophie hadde 11 barn. Kilder: Fra bygdebøkerne i Vefsn. Ved Gunvald A Fredheim. Jørgen og Sophia hadde 11 barn. Kilder: Fra bygdebøkerne i Vefsn. Ved Gunvald A Fredheim. | AGERSBORG, Jørgen Nilsen (I159)
|
| 626 | Judit av Bretagne, född 982, död 1017, var en hertiginna av Normandie, gift med hertig Rickard II av Normandie. Hon var dotter till hertig Conan I av Bretagne och Ermengarde av Anjou. Äktenskapet arrangerades som en dubbelallians mellan Bretagne och Normandie: hennes bror Georg gifte sig samtidigt med hennes makes syster Hedvig. Vigseln ägde rum i Mont Saint-Michel år 996. Hon fick sex barn under äktenskapet. Som morgongåva förlänades hon tre områden: Bernay vid floden Charentonne, som omfattade 21 kyrkor, nitton kvarnar och tretton områden slavar; Thury-Harcourt och floden Laize, och halvön Cotentin vid mynningen av floden Diélette. I Bernay grundade hon ett kloster, där hon senare begravdes. | OF BRETAGNE, Judith (I486)
|
| 627 | Judith of Brittany Franska: Judith de Bretagne Also Known As: "Judith de Rennes", "Judith de Bretagne", "Judith of Brittany", "Judith /Normandy/", "Of Brittany /Judith/", "OF BRITANNY" Birthdate: between Januari 06, 982 and Januari 05, 983 Birthplace: France Death: 16 Juni 1017 (34-35) France (KHL7-K5K) Begravningsort: Bernay, Eure, Upper Normandy, France Närstående: Dotter till Conan I 'le Tort’ de Rennes, duc de Bretagne och Ermengarde of Anjou, Duchess Of Brittany Hustru till Richard II "the Good", Duke of Normandy Moder till Robert I "the Magnificent", Duke of Normandy; Richard III, duke of Normandy; Adeliza (Alice) of Normandy, Countess Of Burgundy; William of Normandy, de Fecamp; Eleanor of Normandy; och Matilda of Normandy « mindre Syster till Geoffroy I, duc de Bretagne; Milo de Vermandois, Count; Catuallon de Bretagne; Hernod de Bretagne; Alain Glanderius och 2 andra Halvsyster till Conan Bretagne, II och Renaud de Tonneirre, Count Occupation: princess, Prinsessa, Duchesse de Normandie dite de Rennes, Duchesse de Normandie, Princess, Duchess | OF BRETAGNE, Judith (I486)
|
| 628 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Private (I2234)
|
| 629 | KAllades också: "Olaf Kyrre", "Olav den fredelige", "Olaf III of Norway", "Olaf Haraldsson", "Olaf the peaceful", "the silent", "the Gentle" | KYRRE HARALDSEN, Kung Kung Olav III "den fredelige" (I1794)
|
| 630 | Kallas för: "Sigurd the Crusader", "Sigurðr Jórsalafari", "Sigurd Jorsalfare", "Sigurd I Magnusson", "Sigurd 1 Magnusson Jorsalfar", "Korsfareren" | MAGNUSSON, Kung Sigurd I "the Crusader" (I1768)
|
| 631 | Kallas också: "Haraldr gilli", "Haraldr gillikristr", "Harald Gille", "Harald Gillekrist" | MAGNUSSON GILLE, Kung Harald IV (I1788)
|
| 632 | Kallas också: "Þora R?gnvaldsdóttir", "Tora Ragnvaldssdotter", "Thora Ragnvaldsdatter", "Rognvaldsdotter", "Þóra Rögnvaldsdóttir", "Thora Jonsdottir", "Þora; Thora; Tora; Þóra" | RAGNVALDSDATTER, Frilla Thora (I1795)
|
| 633 | Kallas Persdotter vid vigseln men Brommesdotter i födelseboken 1698. | PERSDOTTER, Elin (I1520)
|
| 634 | Kan detta vara rätt person? https://www.digitalarkivet.no/view/387/pc00000003515648 | ANDERSEN, Roger (I2223)
|
| 635 | Kan detta vara samma? https://www.familysearch.org/search/record/results?givenname=Aagot%20Marie&surname=Jensen&birth_place=Oslo&birth_year_from=1881&birth_year_to=1881&residence_place=USA&count=20&offset=0 Assembly District 22, Manhattan, New York City, New York, New York, United States Widowed | JENSEN, Aagot Marie (I40)
|
| 636 | Kan vara felperson! Alternativt.... Folketelling 1891 for 0301 Kristiania kjøpstad Far: 007 Andreas Paulsen Møller H.nr: 000 Alder/født: 1816 Fødested: Kongsberg Bostatus: - Familiestilling: Familiens overhode Sivilstand: e-mand Yrke: - Son: 008 Adolf Møller H.nr: 000 Alder/født: 1866 Fødested: Drammen Bostatus: - Familiestilling: Søn Sivilstand: ug Yrke: - Tellingskrets: 273 Narmams og Sarunss Gade Bosted by: 003 Normannsgaden Bydel: - Gårdens nr.: 35 https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01052721072554 Jag hittar dom igen. Folketelling 1885 for 0301 Kristiania kjøpstad Då stavas faderns namn: Andrias Møller Folketelling 1885 for 0301 Kristiania kjøpstad Tellingskrets: 010 Bosted by: 0131 Brinkensgade 31 https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01053257101793 | MØLLER, Andreas (I611)
|
| 637 | Kan vara: https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01053257016414 1885 - 0232a Edvard Storms Gade 1 | HALVORSEN, Mathias (I2019)
|
| 638 | Kan vara: Kristine Andersen - tjenestepike https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01036339006855 Folketelling 1910 for 0113 Borge herred Bosted land: 0030 Pinnerød Matr.nr/Gnr: 18 Løpenr/Bnr: 1 | ANDERSDATTER, Emilie Kristine (I2033)
|
| 639 | Kancelliraad og Sorenskriver over Thoten, Hadeland og Valders. | NÆRENST, Caspar Johansen (I266)
|
| 640 | Känd som: "Hardrada", "Haraldr harðráði", "Hårdråde", "The Severe", "Haraldr Sigurðsson", "The Severe King", "stern counsel", "hard ruler", "Harald Sigurdsson Hardråde", "kong Harald Hardråde.", "King of Norway", "Hardråde" | SIGURDSEN, Kung Kung Harald III "Hardråde" (I1797)
|
| 641 | Kändsom: "Aufricia of Isle of Man", "montagu", "Aufrica", "Afreca", "Aufrcia", "Queen of Isle of Man", "Queen of Man" | NIC FERGUS OF GALLOWAY, Afreca (I461)
|
| 642 | Karl Larsen Skramstad var bonde på Skramstad. Karl er nevnt boende her 1616/17 og som bruker ca. 1626-43. Husmann på Wang 1666 | LARSEN SKRAMSTAD, Karl (I947)
|
| 643 | Karl Örjansson var väpnare och bonde i Hov, Hackås. Karl är herr Örjans son i en tidigare förbindelse. Efter Karls död intygade två män på tinget i Berg, Jämtland, år 1485, att han icke var en horeson utan avlad i ett rättsligt förhållande. 1470-08-11 övertog han halva fadersgården Hov i Hackås efter fadern, i det fadern förbehöll sig, att sonen under hans livstid skulle bruka den andra hälften till hans bästa och behov, fadern skulle sytas. År 1475 köpte han av Lindorm Nilsson två systerlotter i Gildestad (Gillsta), Hackås, för 8 jämtska mark, som tillhörde Lindorm Nilssons hustru Karin och Kristin Jacobsdotter. År 1477 övertog Karl för 50 mark av sin styvmor fru Margareta Jönsdotter hennes morgongåva, gårdarna Gillsta och Lövdeberg i Hackås. Han ägde även jord i Billsta, Hackås. Hans vapen, enligt fragment av hans gravsten, är en bepansrad skank med sporre och till hjälmprydnad tre påfågelsfjädrar. Karl var gift före 1488-11-10 med Birgitta Persdotter, som troligen var en dotter till lagmannen Peder Olofsson i Jämtland. Karl levde 1484-06-01, men var död omkring 1485 i Hov, Hackås. (JHH:1:325,326,328,340). | ÖRJANSSON, Karl (I420)
|
| 644 | Karl Pedersson är känd 1394, då han övertog gården Solkastad (Solstad) i Hackås, Jämtland, av sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Han upptog med fogden och lagmannen vittnesbörd om skatt till kungen 1405. Karl står som första namn i det skuldebrev från 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta på 600 svenska mark. Karl är nämnd sista gången år 1428. Hela tiden var han synbarligen bosatt i Hackås, en förmögen och ansedd man, ehur han aldrig kallas välbördig. Hans härkomst framkommer ingenstädes. Om Rådgerd Kettilsdotter, som överlevde honom, och kanske inte heller var hans första hustru, är ur samma synpunkt lika litet att omtala. Samtliga Karls söner är nämnda i ett nytt fullständigt skifte år 1488. Gamle Karl på Hov var gift med Radgerd Kettilsdotter, som levde ännu 1438, då hon kungjorde jämte sina söner, att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Hegled i Sunne till kyrkoherden Ylian (Örjan). (JHH:1:280, 294-299, 301-302) och (Skanke ätten, Robelin). 1423 är Karl Pedersson tillsammans med sin brorson, fogden Sten Öndsson, med om att köpa Sigurds i Viken, Hammerdal, andelar i Rångnors fiske och älggravar på Björnkälen i Hammerdal, (Hammerdalskrönikan 1976). Det har gjorts försök av bland andra genealogen Barney Young att härleda ätten Skancke från bland andra de sista kungarna på Isle of Man och Karl den Store. Teorin bygger på patronymika, markinnehav och heraldiska likheter mellan Isle of Mans vapen med en triskelion och Skanckes vapensköld med ett ben. En gren av släkten adlades i Sverige 1660 med namnet Skunck och introducerades på svenska Riddarhuset med nr 660 och släkten Skanckes vapen, (https://sv.wikipedia.org/wiki/Skancke). | PEDERSSON, Karl (I425)
|
| 645 | Karl Persson är känd 1394, då han övertog gården Solkastad (Solstad) i Hackås, Jämtland, av sin ? farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Upptog med fogden och lagmannen vittnesbörd om skatt till kungen 1405. Karl står som första namn i det skuldebrev från 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta på 600 svenska mark. Karls är nämnd sista gången år 1428. Hela tiden var han synbarligen bosatt i Hackås, en förmögen och ansedd man, ehur han aldrig kallas välbördig. Hans härkomst framkommer ingenstädes. Om Rådgerd Kettilsdotter, som överlevde honom, och kanske inte heller var hans första hustru, är ur samma synpunkt lika litet att omtala. Samtliga Karls söner är nämnda i ett nytt fullständigt skifte år 1488. Karls gravhäll var en tid brosten framför trappan till Hackås kyrkas vapenhus, men förvaras numera stående i en ram bakom altartavlan i Hackås kyrka. Gamle Karl på Hov var gift med Radgerd Kettilsdotter, som levde ännu 1438, då hon kungjorde jämte sina söner, att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Hegled i Sunne till kyrkoherden Ylian (Örjan). (JHH:1:280, 294-299, 301-302) och (Skanke ätten, Robelin). Ref: https://havsnas.se/anor/pc2d9f747.html | PEDERSSON (CAROLUS PETRI) SKANCKE, Karl (I2484)
|
| 646 | Karl var bonde i Lunda och Djurstad, Jättendal. | GÖRANSSON, Karl (I415)
|
| 647 | Katteberget ligger nere vid Visterflo, nederst i Øtnahagan. | LARSDATTER EVENSEN, Johanne Larine (I234)
|
| 648 | killed by Turf-Einar | HÅLEGG HARALDSSON, Prins Halvdan "Longlegs" (I1855)
|
| 649 | King of the Isles until 1098 | GUDRØDSSON, Kung Lagmann (I1890)
|
| 650 | Kinnevalds häradsrätt 1690-03-10 Angående det dråp som är föröfwat nu nyligen på Skogwachtaren Arne Jönßon, giör Pehr Giseßon i Jddekulla som war med uthj håkans stugu i Wrångböke då dråpet skedde, effter aflagd Eed fölliande relation, at när dhe kommo ifrån kÿrckian, woro dhe drukne, men weet intet hwaar dhe druckit, och drucko dhe allenast halfft annat stoop öhl vid paß uthj Wrångeböke förr än dråpet skiedde, men dhe woro wänner när dhe kommo hijt; Arne sade, Een kan slå twå sådana som du Nils, Jonas i Bråten sade, man kan slå en heel kålhaga fuller, Arne Jönßon badh Håkan i Wrångeboda spehla på sin fiohl för sigh, hwilket han och giorde, tagandes Arne soldaten Nils Nilßon med sigh och danßade på gålfwet, effter det satte Arne sigh och sade: Fahnen hafwa een sådan brud at danßa medh. Soldaten sade gifwer i konungens karlar fanen. Sedan danßade soldaten och Jonas i Midingzbråte och föll soldaten kull, då sade Håkan i Wrånaböke, dhen som giör min Soldat något för när, han giör migh och emot. En stund dherefter wände Peder Gisason sigh om uthj Stugan dher han lågh, och sågh ingen inne uthj Stugan, mehr än Soldaten Nils Nilßon och Arne Jönßon, och då språng soldaten in under Arne och slog åt honom med knÿfwen, kunnandes intet see, med mindre han slogh 3 e:r 4 slagh åt honom, Arne ropade och sade du stack migh som en skiälm och gick åth dörren, men weel icke wist om Arne hade sin Sabbel dragen då han blef stucken. En lijten Poike Peder Pehrßon ben:d 12 åhr gammal, giör samma relation som åfwan står. Jonas i Midingzbroten berättar at när alt war passerat med danßningen då gick han uth til hästarne, i det samma ropade Arne, broder Jonas, han stack mig så illa, och när Jonas kom til förstugu dörren låg Arne kulle och kunde intet swara Jo- nas något ordh, uthan sukade allenast ett par gånger, och straxt wart han död, Jonas går in uthj Stugan och sade det är illa giort, Soldaten swarade, en annor får giörat och skickat på migh som är en stackars knecht, då sade håkan i wrångaboda, gud döde migh om iagh är skÿldigh i hans död, soldaten swor en grufweligh eed emot Håkan at han aldrig giort den giärningen om intet j warit, då wille Jonas straxt tagit soldaten, och gick Håkan til at inropa gårdmannen Nils til at hielpa sigh at taga Soldaten, Jmedler tijd slogh Soldaten åt Jonas med knÿfwen och språng åt dörren, flÿtandes Jonas wärian af wänstra handen ifrån Soldaten. Sedan går Jonas ut til Håkan och beder honom gå med åt knechtetorpet, när dhe kommo in emot torpet, kom Soldaten löpandes Håkan förbij i det samma föll Håkan kull, då språng Jonas effter soldaten, slog honom twå slagh uthj hufwudet, så at han drog kull, tredie slaget slogh han honom öfwer armen, at han släpte knijfwen, tilfrågandes honom Jonas om han wille gifwa sigh? då sade han Ja, Jonas tog uthj handen och bad hå- kan komma sigh til hielp, håkan tog uthjena och Jonas i andra armen, och wille ledt soldaten til wrångeboda, då sade håkan wij willia släppa honom, wij äre inga Prophoßer, tänk Jonas om någon hade din broder fast /: Jonas broder är en mandråpare och går flÿchtigh :/ huru gladh båda du och han blefwe om han släptes, då unkade Jonas sigh öfwer honom och släpte Soldaten, Håkan fick Soldaten sin knijf igen som han uptog när Jonas slog den uthur handen. Karin Larsdotter bewittnar äfwen som dhe förra wittnen. Enkian Kierstin Swensdotter som war inne uthj soldatens stugu då han kom hem berättar at han sade til sin hustru gif migh en wattendrick, fort, dhe komma rätt nu och willia taga migh, hustrun sade hwad hafwer i då giort? Jag stack ihäl en karl uthj Håkan Larßons stugu, dock må iag så gierna blifwa qwar och låta dhem taga migh, ty iag måste ändå mista min halß, i det samma går han lijkewähl bort. Pijgan Börta Pährsdotter som war i Stugan bewittnar äfwen det samma. Såßom denna Håkan Larßon och Jonas j Midingzbroten hafwa släpt dråparen sedan dhe honom händer emellan haft, och omständigheterna graverar sÿnnerligen Håkan, at han til äfwentyrs upmanat Soldaten till att giöra den mordiska giärningh, så frampt Soldatens eed lärer befunnis wara sanfärdigh, altså tilhålles dhe begge at skaffa fram Sol- daten til nästa ting, hwilket Tinzrätten förma nar lätteligen kunna skie, aldenstund det berättas Soldaten intet wara så långdt borto. Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:44 (1686-1690) Bild 2300 / sid 8 (AID: v206892.b2300.s8, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) Får 1696 tillsammans med brodern och fadern böta för huggna bokar Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:50 (1696-1700) Bild 110 / sid 7 (AID: v207057.b110.s7, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) Kat 1691: Oluff hust Kirstin Jonas son SE/VALA/00507 Domkapitlet i Växjö FII:11 (1672-1694) Bild 700 / sid 1359 *** Kinnevalds härad 1707-02-04, ¿24 Eskill och Jonas Olufsöner i Midingzbråte hafwa sålunda förlijkt sig, at hwad kan wara emillan dem och deras hustrur förlupet in till denna dag, skall alt wara förlijkt, och om någon antingen de sielfwa, eller deras hustrur giöra hwar andra något emot, skall den wara förfallen till 20 D:r smt wijte, och om deras barn giöra någon oförätt, skall slijkt blifwa angifwit för föräldrarna, och dhe det rätta, eller utlägga derföre bem:te wijte. Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAABA:214 (1707-1707) Bild 100 / sid 11 (AID: v280398.b100.s11, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) Kinnevalds häradsrätt 1711-11-20, ¿5 För dhe 10 Dr smt: som Sal. Jonas Olufßon i Midingzbråte lånt af H:r Commissarien Daniel Stocke, införes hans Enkias hustru Börta Tores- dotters egendom i Midingzbråte till H:r Commisariens säkerhet, och så frampt Enkian intet betalar denna skuld med aflöpande Interesse inom näst- kommande Ting, Citeras hon igenom detta att swara H:r Commissarien Stocke wid nästkom- mande Ting på första Tingdagen, rättandes sig efter Lÿsningen å Predijkestohlen. Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAABA:342 (1711-1711) Bild 1810 / sid 83 (AID: v329049.b1810.s83, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) | OLOFSSON, Jonas (I1576)
|