| Noteringar |
- Hertig i Normandiet, Frankrike.
Olov den Helige övervintrade hos Richard II i Rouen vintern 1013-1014. Denna vistelse kan ha påverkat Olov genom de samtal han förde med Richard II och hans bror, ärkebiskop Robert av Rouen. Staden hade kloster, klosterskolor och en praktfull domkyrka. Blev anmanad av ärkebiskop Robert att döpa sig till kristen, vilket Olav gjorde tillsammans med flera av sina män. (Olav, viking och helgen, sid 25, Morten Myklebust, 1997)
Gånge-Rolfs ättlingar kom att härska över ett hertigdöme, som inte hade någon motsvarighet i Frankrike under den tidiga medeltiden. Befolkningen i Normandie beskrivs som främlingar i handskrifter från 900-talet och så långt fram som i de medeltida 1100-talskrönikorna. Själva namnet Normandie, som denna provins fick tidigt, ger ett ytterligare belägg för detta. Genom hela 1000-talet utmärkes normanderna av sin utåtriktade och aktiva läggning. Dessa krigare-nybyggare utökade sitt hertigdömes områden och sitt inflytande på bekostnad av de frankiska grannarna. Det gick så långt att Normandie kom att bli den starkaste makten i hela västra Europa och till och med förmådde erövra England, det då rikaste landet av alla. De fortsatte med att tillskansa sig nya områden så långt bort som i södra Italien och på Sicilien och upprättade sedermera det kristna furstendömet i det syriska Antiokia under det första korståget mellan åren 1095 och 1099. Under dessa sina härtåg slog de alla med skräck och fasa påvar, lombardiska furstar, muselmanska saracener och bysantinska kejsare. Den vedertagna uppfattningen är att framgången i första hand berodde på duglighet, den hänsynslösa energi och beslutsamhet de normandiska furstarna utvecklade. (Vikingen, Nordbok 1975)
|
Make | Man