Noteringar |
- Örjan var Nämndeman, fogde och väpnare i Hackås, Jämtland.
Örjan Karlssons sätesgård var det efter fadern ärvda Hov i Hackås. Hans hustru är okänd till namnet, men hon levde år 1529.
Örjan var nämnd första gången 1498 i ett dombrev utfärdat i Berg.
Örjan nämndes också år 1529 som god man, danneman, beskedlig man, hederlig man, ärlig och välbördig.
Omkring år 1500 var han en av landskapets ledande män och att han också var lite storvulen av sig visar en sägen. Det sägs att han skulle ha brett en röd matta framför kyrkan i Hackås när han hedrade den med sin närvaro.
Ingemund och Olof Ingemundssöner överlät år 1523 en systerdel av Billsta i Hackås till Örjan och Anders Kettilsson i Billsta.
År 1526 erkände Örjan Karlsson att han av Sven i Hegled erhållit en häst för sin odelsrätt i Hegled, Sunne.
Norska ståthållaren Vincent Lunge, som blev dräpt år 1536 tillskrev 1529-08-02 ärlige och välbördige Örjan Karlsson på Hov och berömde hans förhållningssätt gentemot ärkebiskop Olof Engelbrektssons försök att tvinga Vincent Lunge att överge länet. Vidare tackade han för god förplägnad och allt gott som senast blev honom bevisat då han var i Jämtland, varfpå han ville vara Örjan och hans barn ständigt tacksam.
Enligt sigill år 1509 och 1526, förde Örjan i en sköld, en bepansrad skank med sporre under en stjärna.
År 1546 överlämnade Örjan hemmanet Hov i Hackås till sonen Peder och flyttade till Vinälven i Hackås.
Örjan beräknas var död omkring 1548. (JHH:I:593, Ahnlund) och (Suppl. JHD:74, Holm).
Om trenne adelsmän, Skunk, Blix och Budde, som berättas hava sig brutit sig fram ur en spetsgård samt dymedelst undkommit den halshuggning, som Christian II ämnade låta dem undergå, är ännu den tradition övrig, att de flytt till Jämtland. De sägas fått var sitt tillnamn: Skunk blivit kallad den tappre, Blix den vise, Budde den rike. (Fale Burmans anteckningar 1793-1802, sid 110).
Christian II, 1481-1559, var dansk kung, men även svensk kung 1521-1522. Han lyckades 1531 resa en här och en flotta, erövrade Norge och blev hyllad som kung.
|