| Noteringar |
- Torleif var son till kung Harold II, som var kung på Isle of Man 1249-1250.
Torleif var också gift med Maud/Magnhild, som var dotter till Olof II den Svarte, som var kung på Isle of Man 1226-1237.
Mauds halvbroder Magnus blev 1252-1265 den siste norske kungen på Isle of Man.
I stilleståndstraktaten från år 1295 på Hindsgavl slott vid Lilla Bält mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke. Han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson (?) Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera. (Regesta Norvegica II, nr 790)
För att värja Söderöarna (Hebriderna) mot den skotske kungens attacker drog den norske kungen Håkon den Äldre, (1204-1263), år 1263 västerut med en flotta. Han led dock ett nederlag vid Largs (väster om Glasgow, Skottland), och Håkon dog i Kirkwall på Orkneyöarna på väg hem. Sonen, den redan krönte Magnus VI Lagaböter, (1238-1280), satt då hemma i Norge. Varken han eller hans rådkrets ville fortsätta krigföringen mot skottarna om makten över Isle of Man. Att försöka besegra skottarna med vapenmakt ansågs inte möjligt, varför man ville åstadkomma ett avtal med skottarna. Befolkningen på Isle of Man var inte villig att ge någon militär hjälp och dessutom pressade den engelska kungen på om en fred mellan Norge och Skottland.
 Förhandlingarna resulterade i ett avtal år 1266 i Perth (ligger vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland).
Den norske kungen, Magnus VI, avstod då från Isle of Man och Söderöarna till den skotske kungen mot att denne erkände norrmännens herradöme över Orkneyöarna och Hjaltland (Shetland). Skottarna betalade dessutom en engångsavgift på 4000 mark sterling och lovade dessutom årliga avgifter om 100 mark. I samband med denna fred, ordnade man sannolikt sysselsättning i Norge för de överblivna tronkandidaterna på Isle of Man.
De politiska banden kom senare att stärkas genom att den norske tronföljaren Erik II "Prästhatare" Magnusson år 1280 blev gift med den skotska prinsessan Margreta.
Deras 6-åriga dotter Margreta blev erkänd som skotsk drottning då den skotska tronen blev ledig 1291.
Samtidigt blev det avtalat om giftermål mellan den norska prinsessan och den engelska tronarvingen Edvard II. Detta avtal kunde dock inte realiseras, då den norska prinsessan avled 1290 under överfarten till Skottland; hon kallades Oueen Margaret the Maid of Norway, skotsk regent 1286-1290.
1275 slog skotske kungen Alexander III ner ett uppror på Isle of Man och 575 av den manliga befolkningen på Isle of Man stupade. En tid efter nederlaget emigrerade Torleifs son Hallsten till Norge och hans moder Maud säges ha följt efter 1292. Då är sannolikt Torleif redan död; okontrollerade uppgifter säger att han var död i Skottland 1290.
Tiden fram till 1333 blev en orolig tid för befolkningen på Isle of Man, eftersom England och Skottland ideligen kämpade om herraväldet över öarna.
Torleif och Magnhild hade också sönerna Tore, Lodin, Kolbjörn och Botolf, vilka jag dock inte i övrigt hittat några uppgifter om. (Chronicle of Man and the Sudreys) och (Fra Skanke-slektens historie, G.V.C. Young, 1986) och (När hände vad i Nordens historia, Rosborn, Schimanski).
Källa:
-Björn Espell Frösön
-Skanke-slektens historie, G.V.C. Young
|
1228 - 1290 (62 år)
