Noteringar
Träffar 351 till 400 av 1,007
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 351 | Faddrar: Stina Hansdotter Ibm, Brita Olofsdotter i Åseryd, Lars Svensson i Sutarp, Olof Olofsson i Stenkilstorp. | HÅKANSDOTTTER, Stina (I2101)
|
| 352 | Faddrar: Torp. Anders Månsson ök. h. Ingrid Maria Månsdotter. fr. Heleneberg och Kompersmåla. (Hans farmor och farfar) | ANDERSSON, Bertil Andreas (I1433)
|
| 353 | Fadren: Hållkarln Petrus Svensson på Ödeshögs Gästgifvares gård enligt Häradsrätt. Utslag af d. 16 april 1835. No 146: | PERSDOTTER, Anna (I2091)
|
| 354 | Falt på slaget ved Kalvskinnet | ORMSSON SKAKKE, LENDMANN, Erling (I1763)
|
| 355 | Familjen bodde på Ödeshögs gästgivaregård, Ödeshög, Östergötland, Sverige när Erik Gösta föddes. | BLOM, Erik Gösta (I2089)
|
| 356 | Familjen kom till Torp på Blixhult 1895 från Jönsabola. De flyttar senare till Prästorp och bor där en kortare tid. 1901 flyttar dom till Kindtorpet på Storgårds ägor. Elin Anna Maria flyttar till Wist socken 1902. Hon gifter sig och får tillnamnet Blom. Beda Olivia reser till Amerika och dör där vid 104 års ålder. Carl Fredrik reser också till Amerika. Han blev 94 år. | ANDERSSON, Augusta Matilda f. Gustafsdotter (I1013)
|
| 357 | Familjen kom till Torp på Blixhult 1895 från Jönsabola. Efter backstugan på Blixhults ägor flyttar dom till Kindtorpet på Storgårds ägor 1901. De flyttar senare till Prästorp och bor där en kortare tid. Elin Anna Maria flyttar till Wist socken 1902. Hon gifter sig och får tillnamnet Blom. Beda Olivia reser till Amerika och dör där vid 104 års ålder. Carl Fredrik reser också till Amerika. Han blev 94 år. | ANDERSSON, Lars Alfred (I1012)
|
| 358 | Fergus, Lord of Galloway Also Known As: "Fergus de Galweia", "13146" Birthdate: 1090 Birthplace: Isle of Man Death: 12 Maj 1161 (71) Holyrood Abbey, Edinburgh, Edinburghshire, Scotland (Old age) Begravningsort: Holyrood Abbey, Edinburgh, Edinburghshire, Scotland Närstående: Make till Elizabeth FitzRoy Fader till Maria nic Fergus; Afreca nic Fergus of Galloway; Daughter Of Fergus, of Galloway; Uchtred mac Fergus, Lord of Galloway; Gilbert mac Fergus, Lord of Galloway; och Douval De Galloway « mindre Occupation: Lord of Galloway, Lord i Galloway, Skottland, builder of the kingdom of Galloway | OF GALLOWAY, Fergus (I463)
|
| 359 | Fick barn med Magnus III Barfot. Hon beskrivs som "en kvinna av ringa härkomst" enligt Heimskringla. | (I1786)
|
| 360 | Fick minst 5 barn. Kanske fler. | ANDERSEN, Sverre Arild (I2210)
|
| 361 | Flickan dog innan dopet. Hon fick inget namn. | ANDERSSON (I1625)
|
| 362 | Flyttad till Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018309_00189 | JONSSON, Johan August (I2090)
|
| 363 | Föd före 1951. | NILSEN, Edel May Minda (I2412)
|
| 364 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Private (I979)
|
| 365 | Föddes oäkta. Föräldrrna gifte sig senare. | JOHANSSON, Frans Victor (I2102)
|
| 366 | Folketeljing 1885: Yrke: Bager Prestegjeld: Petrus' Menighed, Kristiania Adress: Gøteborgsgade 22, Kristiania Bor med husrun Maren och barnen Jens, Aagot och Dagny. *** Folketelling 1900: Yrke: Handelsborger Adress: Oscars Gade 14, Kristiania Bor med hustrun Maren och barnen: - Hartvik Jensen (Før Tegner hos arkt. Karlen nu uden arbeide), Aagot, Dagny, Mimi och Lilly Jensen. Dessutom bor på adressen: Fredrik Ulnæs, f. 1875, från: Kristiania. Kontormand Svar: pt. ledig Sigvart Borgen, f. 1878, från: Kristiania Uhrmager Carl Carlsen f. 1878, från: Søndre Land Arne Martinsen, f. 1881 från: Søndre Land Båda arbetar som: Kjøregut, Ved Sand og Lere-Forretning-hos Jensen Majorstuen?? *** Folketelling 1910: Yrke: Indeh. af Transportarb. Norden Prestegjeld: Trefoldighet menighet, Kristiania Adress: Pilestrædet 43, Kristiania *** Folketelling 1923: Yrke: Handelsborger Adress: Herman Fossgt 12, Gamle Aker Sivilstand: e (enkemand) *** Vet inte om detta stämmer.... Faddrar vid hans dop: Johan Jonassen (från: Gran), Johannes Johansen (Gran), Margrethe Johannesdatter (Røse), Peder Pedersen (Moldstad), Dorthe Pedersdatter (Moldstad) | JENSEN, Johannes (I38)
|
| 367 | Folketelling 1865 for 0221P Høland prestegjeld: Husmand Markus Nilsen f.ca 1823 (Høland) med husru Maren Olsdatter f. ca 1824 (Trygstad) bor på Evenby søndre, Hemnæs. Där bor barnen: Hans (Trygstad), Caroline, Thea, Anthon, Ragna, Mina och Josefine. Alla barn utom Hans är födda i Høland. Här står inte sonen Nicolai med. https://digitalarkivet.arkivverket.no/ft/person/pf01038014004803 | NIELSEN HELLEGÅRD, Marcus (I32)
|
| 368 | Folketelling 1865 for 0417P Stange prestegjeld Bosted: Gillund søndre Malin bor tillsammans med sin man Kjell på gården tillsammans med Sin son Engebret Kjelsen och sonens hustru Alis Amundsdatter. Vid Matheas födelse och dop var föräldrarna inte gifta. Peder var "ungkar" och bodde på DillerudEie. Malin var "Pige" och bodde på Kongsparten. | ENGEBRETSDATTER TROSVIGEN, Malin (I756)
|
| 369 | Folketelling 1865: Lars Jensen är 23 år, ogift och bor hemma hos sina föräldrar. Jens Kristensen (Husmand med Jord)och Johanne Andersdatter. Bostedsnavn: Friisvold - Odden Tellingskretsens navn: Langengen, Stange, Hedmark, Norge. | JENSEN, Lars (I780)
|
| 370 | Folketelling 1875 for 1853P Ofoten prestegjeld: Fødested: Eivindnes Sogn. O. Bostedsnavn: Store Balang Yrke: Gaardbr. (Selveier) og Skovdrift Utsæd: by3/4 po4 Husdyr: he1 ku3 ka1 få9 Källa: Folketelling 1875 | KRISTENSEN AGERSBORG, Ole Johan (I272)
|
| 371 | Folketelling 1875: Bostad: 0033 Stunæs Yrke: Gaardbr. Selveier Fisker Utsæd: by1 gr1/8 po4 Husdyr: he1 ku5 få7 gj4 sv1 Gift med: Margrethe Jørgensdatter f. 1844 från Throndenæs Sogn Throndenæs Barn: Edevard Mortensen f. 1875 i Eivindnæs Sogn Ofoten Elida J. Mortensdatter f.1873 i Eivindnæs Sogn Ofoten Fosterdatter: Maria Johansdatter f. 1867 från Eivindnæs Sogn Ofoten Tjenestepige: Joakime Jørgensdatter f. 1856 från Trondenæs Sogn Trondenæs Emigrerade 29 Maj 1882 till Northfield, Rice, Minnesota, USA Morten flyttade med familj till Dakota. Han var inte bonde så länge i Dakota, utan flyttade till staden Silverton, Oregon där han hade en fruktfarm. I 1909 blev han änkeman igen. | ANDREASSEN, Morten (I90)
|
| 372 | Folketelling 1875: Markus och Maren bor i Ø. Aker. Bare Josefine er hjemmeboende i 1875 i Ø. Aker. Anton er fadder ved Marie Talettes dåp. | OLSDATTER GANGNES, Maren (I33)
|
| 373 | Folkräkning Hangvar 1900 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_009024-006 Familj nr: 1, Sid: 6, Rad: 29. | PETTERSSON, Josefina Albertina Wahlström (I1072)
|
| 374 | Folkräkning Hangvar 1900 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_009024-006 Familj nr: 1, Sid: 6, Rad: 29. | PETTERSSON, Karl Johan Otto (I1075)
|
| 375 | Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930 | PETTERSSON, Ingvar Henning (I215)
|
| 376 | Folkräkningar 1930 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001065_00187 Husförhör 1926-1931 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001685_00244 | BLOM, Erik Reinhold (I985)
|
| 377 | Folkräkningar 1930 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001065_00187 Husförhör 1926-1931 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001685_00244 | ANDERSSON BLOM, Elin Anna Maria (I986)
|
| 378 | forgiftet, Banedrikk | HARALDSSON, Prins Frode (I1847)
|
| 379 | Förklaring: Livgrenadjär är benämningen på en officer eller soldat som tjänstgjort vid Livgrenadjärregementet fram till dess nedläggning 1997 eller som idag tillhör Livgrenadjärgruppen eller dess hemvärnsförband i Östergötland, vilka är traditionsbärare av forna Livgrenadjärregementet. Namnet grenadjär gavs till soldater som var specialutbildad på att kasta handgranat, ett vapen som togs i bruk i slutet av 1500-talet. Vid tiden för Trettioåriga kriget var den allmänt i bruk och förblev så till mitten av 1700-talet. | KOHLSTRAND, Fredric (I1673)
|
| 380 | Förklaring: En frälsebonde brukade en gård som tillhörde en adelsman, och betalade sin skatt till denne. Denne var i sin tur befriad från skatt, hade frälse. Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman, ett rusthåll, vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades denne från de så kallade grundskatterna. Rustning var den skyldighet att utrusta en man och en häst för det svenska kavalleriet, som en innehavare av ett rusthållshemman åtog sig ca 1682-1901. I gengäld erhöll rusthållaren skattelindring frihet från rotering, med mera, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt för innehavare av större hemman att åtaga sig rustning. Rusthållsinrättningen var en viktig orsak till den svenska bondeklassens sociala differentiering under 1700-talet och bidrog till uppkomsten av en hemmansägareklass av kommersiellt inriktade bönder. | JÖNSSON, Olof (I1406)
|
| 381 | Församlingsböcker Lokrume (Tomase) 1909-1920 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010081_00132 Nr: 1. Utflyttning Lokrume 1909-1915 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00009571_00060 Nr: 17. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 382 | Församlingsbok Ekeby 1900 - 1929 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00009447_00152 Nr: 6. Utflyttad Ekeby Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00006104_00085 Nr: 17. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 383 | FÖrsamlingsbok Lärbro (Vikers) 1897-1910 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010125_00189 Nr: 14. Utflyttad Lärbro Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010134_00055 Nr: 14. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 384 | Församlingsbok Tingstäde (Oustris) 1895-1906 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010454_00051 Nr: 1. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 385 | Församlingsbok Tingstäde (Socknen) 1895-1906 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010454_00131 Nr: 1. Utflyttad Tingstäde Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00010461_00013 Nr: 29. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 386 | FÖrsamlingsbok Visby (Kallas (oriktligt) artilleriets församling) Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00012953_00113 Nr: 2. Utflyttad Visby 1895-1909 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00013054_00185 Nr: 324. | PETTERSSON ROS, Oskar August Anton (I1067)
|
| 387 | Församlingsboken Ödeshög Pilgården 1931 - 1936 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001688_00230 Nr: 2. Församlingsboken Åby Gästgivaregård 1931 - 1936 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001688_00230 Nr: 5. | BLOM, Ture Ragnar (I216)
|
| 388 | Församlingsboken Ödeshögs gästgivaregård 1921-1925 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001682_00249 | BLOM, Erik Reinhold (I985)
|
| 389 | Församlingsboken Ödeshögs gästgivaregård 1921-1925 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90001682_00249 | BLOM, Ture Ragnar (I216)
|
| 390 | Förutsatt att Olav Svartes dotter Maud/Magnhild var legitim, måste hon ha varit född senare än 1228. Hon hade tre bröder, Harald II som drunknade på sin bröllopsresa 1248, Reginald IV som blev mördad 1249, kung Magnus som dog 1265 utan arvingar samt en syster Afreca. Med hänvisning till Barfod-släktens stamtavla, nedtecknad någon gång mellan 1660-1743, var Hallsten Torleifsson son till Torleif och Maud/Magnhild. Hallsten Torleifsson hade samma vapen i sitt sigill som kung Magnus, moderns broder. I en bok av år 1811 av den skotske juristen J. Johnson, kom en prinsessa Maud till Nidaros för att göra krav på Isle of Mans tron. Det är osannolikt att Hallsten Torleifsson skulle ha blivit riddare och kungsman utan att ha varit av kungssläkt. (Fra Skanke-slektens historie, sid 10-11, G.V.C. Young, 1986) Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen till Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död. (Fra Skanke-slektens historie, G.V.C. Young, 1986 och En nordisk kronologi, Alf Henrikson) År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (J. Johnson) | OF ISLE OF MAN, Magnhild (I455)
|
| 391 | Fosterdotter | ADAMSSON, Fosterdotter Lovisa f. Magnidotter (I1028)
|
| 392 | Født i 1704 på Rynes , død i 1770. Petter Dass Jørgensen Agersborg overtok gården etter etter at faren døde, og ble samtidig utnevnt til lensmann i Vefsn. Han ble gift to ganger. Første gang med Maren Larsdtr. Hass (gift 19 Jun 1742 i Dolstad Kirke, Mosjøen, Nordland:
Andre gang med Karen Knudsdtr. Bye (gift 29. november 1759 i Tjøtta):
Karen Knutsdatter er blitt ane i denne slektshistorien. Källa: Agersborg - slektens tilknytning, 4. BESKRIVELSE: SKJOLD: Delt, i første felt en sekstagget stjerne (?) mellom to blomster med stil og blad, i andre felt en svane (?). HJELMPRYD: Ingen. Over hjelmen ses initialene PAB. Fargene (tinkturene) er ikke kjente. Jeg kjenner ikke til om det finnes noe tradisjon for dette merket i slekten. Fra Riksarkivet har jeg fått følgende info om seglet: I et restanseregister fra 1772 fant vi under Vefsn prestegjeld navnetrekk og segl til Petter Agersborg (Rentekammeret, Fogderegnskap, Helgeland fogderi, eske 4573). Se også debatt nr 35020 Petter Dass Jørgensen Agersborg i Debattforum i Digitalarkivet - http://da2.uib.no/cgi-win/WebDebatt.exe?slag=listtema&debatt=brukar NRA, RK, fogderegnskap, Helgeland, eske 4573, Restanseregister 1772 s. 233. Seglavtrykket til Petter | AGERSBORG, Petter Dass Jørgensen (I292)
|
| 393 | Født: ca 1090 Ekteskap: dronning Malmfrid Haraldsdatter Død: ca 1130 i en alder av omkring 40 år Et annet navn for Sigurd var Sigurd Jorsalfar. Han var Norges konge fra 1103 til han døde i 1130. Han regjerte sammen med sine brødre, Øystein og Olav, så lenge disse levde. Etter at Sigurd døde i 1130, ble hans sønn, Magnus 4. Sigurdson Blinde (konge 1130-35) tvunget til å samregjere med Harald 4. Gille, som hevdet at han var sønn til Magnus Berrføtt. Sigurd giftet seg med dronning Malmfrid Haraldsdatter. | MAGNUSSON, Kung Sigurd I "the Crusader" (I1768)
|
| 394 | Fra Heimskringla: De sier ellers om kong Sigurds måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg av mye av stellet med gard og gods; han styrte gardsdrifta sjøl. Han var ikke noen praktlysten mann og var nokså fåmælt; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus og storlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald. http://lind.no/nor/index.asp?lang=gb&emne=nor&person=Guttorm%20Sigurdsson%20(3)&list=&vis= | SYR HALVDANSEN, Kung Sigurd (I1800)
|
| 395 | Fra Magnus Erlingssons saga: Kristin kongsdatter og Erling hadde ei datter som het Ragnhild; hun ble gift med Jon Torbergsson fra Randaberg. Kristin reiste fra landet med en mann som ble kalt Grim Rusle. De tok til Miklagard og var der en stund, og de hadde noen barn sammen. Kristín fór af landi með þeim manni er Grímur rusli var kallaður. Þau fóru út í Miklagarð og voru þar um hríð og áttu þau börn nokkur. Kristin went away from the country with a man called Grim Rusle; and they went to Constantinople, where they were for a time, and had some children. Fra Store norske leksikon: Ifølge Heimskringla endte det med at Kristin drog til Konstantinopel sammen med en Grim Rusle, som hun fikk noen barn med. Det må i så fall ha skjedd etter fredsslutningen 1170, da Kristin i det minste var midt i førtiårene. Av den grunn har det vært satt spørsmålstegn ved denne historien, men den kan ikke uten videre avvises. | RUSLE, Grim (I1766)
|
| 396 | Fra Wikipedia, den frie encyklopedi Gå til: navigasjon, søk Olav III Kyrre Konge av Norge Navn: Olav Haraldsson Regjeringstid: 1067–1093 Født: ca. 1050 Død: 1093, Håkeby, Tanum Foreldre: Harald Hardråde og Tora Torbergsdatter Ektefelle?(r): Ingrid Sveinsdatter, datter av kong Svein av Danmark Barn: Magnus Olav Kyrre var sønn av Harald Hardråde. Han var med i hæren til Harald Hardråde da han dro til England, men han var ikke med i slaget ved Stamford Bridge i 1066. Da han kom hjem til Norge året etter, ble han innsatt som konge sammen med broren sin, Magnus. Magnus døde allerede i 1069, og Olav ble da konge alene. Det var antakelig i disse første årene som konge at Olav fikk tilnavnet Kyrre, som betyr den fredelige. Olavs regjeringstid ble da også en fredelig tid for kongeriket. Han inngikk forlik både med danskekongen Svend Estridssøn og med Vilhelm Erobreren som da var konge i England, og klarte å holde landet utenfor konflikter med andre land og makthavere. Fordi regjeringstiden hans var så fredelig, er det lite stoff om ham i sagaene. Dette betyr ikke at det ikke skjedde mye viktig i den tiden han var konge. Dette var tvert imot en tid som var preget av at kongemakten, staten og rettsorganisasjonen ble sterkere. En indikasjon på dette er at hirden i kongsgården ble fordoblet, og at det ble innført nye hirdskikker etter europeisk modell. I denne tiden ble forholdet til paven atskillig bedre, og dette førte til etableringen av faste bispeseter flere steder i Norge. Olav, som regnes som Bergens grunnlegger, var også den kongen som opprettet gildeinstitusjonen i Norge. Snorre forteller at Olav gjerne selv satt i gildet i Nidaros. Han likte seg visst i slike sammenkomster og kunne være både lystig og pratsom til tross for at han vanligvis var lite snakkesalig. Det å kunne lese var noe som tidligere var forbeholdt de geistlige, men som den første norske kongen lærte Olav Kyrre seg denne kunsten. Symeon av Durham skrev i sin krønike at Olav var svært interessert i lese salmer og at han også assisterte prester ved gudstjenesten. Olav Kyrres eneste sønn, Magnus Berrføtt, tok over som konge da faren døde 1093 i Håkeby, Tanum i Båhuslen. Senere begravd i Nidaros (Trondheim). | KYRRE HARALDSEN, Kung Kung Olav III "den fredelige" (I1794)
|
| 397 | Frode Haraldsson Also Known As: "Fróði", "Haraldson" Birthdate: cirka 891 Birthplace:Norway Death: 938 (43-51) Dublin, Ireland (forgiftet, Banedrikk)) Närstående: Son till Harald Hårfager Halfdansson och Gyda Eriksdatter, fra Hordaland Bror till Aalov Haraldsdatter; Rörek Haraldsson; Sigtrygg (Sigtryggur) Haraldsson och Torgils Haraldsson Halvbror till Ingebjørg Haraldsdotter; Guttorm Haraldsson, Konge i Ranrike; Halvdan «the Black» Haraldsson, King of Trondheimen; Halftan Haraldsson «the White» Kvite; Sigfrod Haraldsson, King of Trondheimen; Eirik «Blood-axe» Haraldsson, King in Norway; Bjørn Farmand Haraldson; Olav «Geirstad» Digerbein Haraldsson, king of Vestfold and Vingulmark; Ragnar Haraldsson «Rykkil»; Halvdan Haraldsson «Longlegs» Hålegg; Gudrød Haraldsson «Gleam» Ljome, Konge av Hadeland; Ragnvald Haraldsson «Straightley» Rettilbeine; Prins af Norge, Konge over Hadafylke, Sigurd Rise Haraldsson "Hrise"; Ingegjerd Haraldsdotter; Ring (Hringur) Haraldsson; Dag Haraldsson; Gudrød Haraldsson Skirja, King on Isle of Man och Håkon I Haraldsson «den gode» Adalsteinfostre « mindre Occupation: Landnámsmaður í Alviðru í Dýrafirði. | HARALDSSON, Prins Frode (I1847)
|
| 398 | from Saga Sigurðar jórsalafara, Eysteins ok Ólafs by Snorri: Eysteinn konungr var maðr hinn fríðasti sýnum, bláeygr ok nökkut opineygr, bleikhárr ok hrokkinhárr, ekki hár meðalmaðr, spekingr at viti, at öllu fróðr, lögum ok dœmum ok mannfrœði, ráðsnjallr ok orðspakr, ok hinn snjallasti, manna glaðastr ok lítillátastr, hugþekkr ok ástsæll allri alþýðu. Hann átti Ingibjörgu, dóttur Gutthorms Steigarþórissonar; þeirra dóttir hét María, er síðan átti Guðbrandr Skafhöggsson. http://www.heimskringla.no/wiki/Saga_Sigur%C3%B0ar_j%C3%B3rsalafara,_Eysteins_ok_%C3%93lafs | MAGNUSSON, Kung Øystein (I1783)
|
| 399 | Frosti Karasson, Mythical King of Kvenland Also Known As: "Jøkull", "King Jokull Frostasson" Birthdate: cirka 240 Birthplace: Finland Death: cirka 274 (26-42) Finland Närstående: Son till Kari ''Wind'' Fornjotsson, King of Kvenland Fader till Myth King of Kvenland. Snær Frostason Occupation: King Of Kvenland."Oli kuningas kutsui Fornjotur joka hallitsi Suomessa", Konge, King of Kvenland, king in Kvenland, koning van Kvenland, Norse King of Kvenland | KARASSON, MYTHICAL KING OF KVENLAND, Frostli (I1941)
|
| 400 | Fylke:Akershus Kommune (1947):Nordre Høland, Setskog, Søndre Høland Geografisk område: Høland komm. Nedre Romerike fogd. | NIELSEN HELLEGÅRD, Marcus (I32)
|