Språkstörning – Svårigheter

Ett barn med språkstörning kan ha andra svårigheter på grund av eller tillsammans med språkstörningen:

Här är en lista på typiska svårigheter för barn med språkstörning. Här kan man tydligt se att språkstörning påverkar allt i vardagen – inte bara i skolan eller när de ska läsa och skriva.

 

Tidsuppfattning:
Tidsuppfattning kan delas in i tre områden:

  • Upplevelse av tid
    – Barnet saknar den inre känslan av tid. Hur lång tid är 5 minuter egentligen.
  • Tidsorientering
    – Dag, datum, månad och år. Kan ex. ha svårt att veta när olika aktiviteter inträffar.
  • Tidsplanering
    – Svårt att ordna händelser i kronologisk ordning och planera tidsåtgång för uppgifter och aktiviteter.

 

  • Motorik:
    Fin- och/eller grovmotoriken samt munmotoriken kan vara nedsatta.
     
  • Perception:
    Att tolka det man hör och ser. Barnet kan också vara känsligt för ljud eller ljus och allt annat som stör deras arbetsro.
     
  • Språklig medvetenhet / Fonologisk medvetenhet:
    Att förstå och använda rim och ramsor. Att kunna höra vilka ljud som ingår i ett ord. Kritiskt för läs och skrivinlärning. Många barn får läs- och skrivsvårigheter i skolan som en följd av brister med den språkliga medvetenheten.
     
  • Minnet:
    Korttidsminnet är begränsat. Barnet kan uppfattas som att det inte lyssnar eller att det glömmer saker. Det blir svårt för barnet att koncentrera sig och att orka med. Att inte kunna hålla flera saker kvar i minnet ställer krav på en anpassad undervisning.
     
  • Social förmåga / Lekar:
    Bristande fantasi och många gånger stora brister i samspel vid leken. Att kunna prata och samarbeta med jämnåriga, hantera konflikter och göra upp ”lekregler” är många gånger ett problem. Många barn blir därför väldigt ensamma och saknar vänner.
    De som har motoriska svårigheter kan dessutom ha svårt att rita.
     
  • Kognitionen / Tankeprocessen:
    Att kunna förstå abstrakta begrepp som ex ”som man bäddar får man ligga”. De har också problem med bakvänd ordföljd, ironi, metaforer osv.
     
  • Beteendet:
    Barnet kanske inte uppför sig som jämnåriga. Det kan vara att de inte pratar som andra barn eller att de inte tycks komma ur ”treårstrotsen”.
    Barnet kan vara utagerande, ha problem med impulskontrollen, ha svårt med övergången från en aktivitet till en annan. Kräver struktur och planering. Många har en tilläggsdiagnos som ex. ADHD.
     
  • Självkänslan:
    Många barn är medvetna om att de har problem med att kommunicera och få kontakt med jämnåriga. Att våga tala själv eller i grupp kan bli svårt. En del barn tystnar.
     
  •  

    Dela detta:

    Permalänk till denna artikel: https://sisselblom.se/sprakstorning-svarigheter/

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte att publiceras.