Lussebullar – Saffransbröd

Det närmar sig Jul och det är min mest stressade tid så i år har jag varit ute i god tid. Så här blev det minsann lussebullar redan under höstlovet. Nu har vi lussebullar som räcker – till Luciafirandet – i alla fall :-)

Detta är mitt favoritrecept. Lussebullarna blir saftiga, degen är både lätt att göra och att jobba med. Ska barnen vara med och baka så har man dessutom en deg som inte kladdar fast i bordet och gör det svårt för de små. Har man gjort degen rätt så behövs inget mjöl till utbakningen.

Ingredienser:

50 gr jäst (färsk – för söta degar)
250 gr smör
5 dl mjölk
3-4 pkt (1,5-2 gr) saffran
1/2 tsk salt
1 1/2 – 2 dl socker
1 ägg
ca. 1 1/2 l. (900 gr) vetemjöl

Till pensling: Uppvispat ägg
Till garnering: Russin

Gör så här:
  1. Smula sönder jästen i en degbunke.
  2. Smält smöret, häll i mjölken och låt det bli fingervarmt (37°).
  3. Häll lite av smörblandningen över jästen, rör om så att den löser sig. Häll i resten av vätskan.
  4. Stöt saffranet i en mortel med lite socker (för att få fram smaken).
  5. Tillsätt salt, socker, ägg och det mesta av mjölet.
  6. Arbeta degen kraftigt tills degen släpper kanterna å bunken. Tillsätt mer mjöl om det behövs.
  7. Strö mjöl över degen och täck med bakduk. låt jäsa på varm, dragfri plats till dubbel storlek (ca. 40 min).
  8. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig.
  9. Baka ut till Lussekatter, eller annan valfri figur.
  10. Lägg det utbakade brödet på plåtar med bakplåtspapper. Täck med bakduk och låt jäsa i 20-40 min.
  11. Pensla med uppvispat ägg och garnera med russin (och ev. pärlsocker).
  12. Grädda Lussebullarna på mittersta falsen i 225°-250° varm ugn i 5-10 min. Kransar eller större bröd gräddas på nedersta falsen i 200°-225° i 15-20 min.
  13. Lägg de färdiggräddade Lussebullarna på ett galler och täck med bakduk tills de svalnat.

 

Historik
Människan har sedan urminnes tider bakat bröd vars utseende och form har symboliskt innehåll. Det bakades inte bara till kristendomens ära. När vi var hedningar var det vanligt med bilder av gudar och midvintern firades med olika rituella högtider.

Lussekatterna har inget med Lucia att göra. De bär på en äldre historia. I Tyskland på 1600-talet fanns en sägen att ett förklätt Jesusbarn delade ut bullar till snälla barn. Medan djävulen, i form av en katt, istället delade ut smisk.

Djävulen kallades också Lucifer och i folkmun började man kalla bullarna för lussekatter. Eftersom djävulen ansågs vara ljusskygg smaksattes bullarna med solgul saffran så brödet skulle skrämma bort honom.

I Sverige började de rika äta lussekatter med saffran mot slutet av 1600-talet. Men bara i landskapen runt Mälaren, i Östergötland och på Gotland.
När vi började fira Lucia på 1800-talet spreds lussekatterna över hela landet.1

Tidigare kallades dessa bullar för ”dövelskatt” eller ”dyvelkatt” efter djävulen.
En bit in på 1900-talet gick man över till att kalla bullarna Lussekatt, Lussebulle, Lussekuse, Saffranskuse eller Julkuse.
Det finns många olika figurer man kan

Så där. De undertbart goda och saftiga lussebullarna är klara :-)
Bara att njuta… mmm… mums :-)


1 Lussekatt mot onda makter, 5 Nov, 2018, ref till Anna Freij (hemkunskapslärares projektarbete om symboliska bröd)

Permalänk till denna artikel: https://sisselblom.se/lussekatter-saffransbrod/

Kommentera

Your email address will not be published.