Minnesfunktioner i hjärnan
Det är tack vare alla nervcellers kopplingar som hjärnan kan lagra och plocka fram information, eller minnen.
Hjärncell
Forskarna tror att minnet är utspritt över hela hjärnan och att olika minnen skapas genom att cellernas kopplingar, synapserna, förändras genom en process som benämns minneskonsolidering och som huvudsakligen sker i mellanhjärnan (diencephalon).
Synaps
Elektriska impulser som åker genom hjärnan förflyttar sig från en hjärncell till nästa. När den hoppar mellan celler så gör den det via synapsen över ett litet gap innan den landar i nästa cell.
När den kommer till nästa cell måste den igenom väggen som omger den. Dessa väggar (cellmembran) består nästan enbart av fett. Ca 20 % är fetter av samma typ som Omega3. Dessa fetter gör det lättare att hoppa över gapet mellan cellerna.
Inne i cellen finns sedan jonkanaler som styr flödet av elektriska impulser, detta gör de genom att byta form.
En teori är att ett specifikt Omega3 fett som heter Docosahexaenoic acid (DHA) gör membranen mer elastiska, vilket i sin tur gör att jonkanalen lättare kan byta form. Om det inte finns tillräckligt med DHA så skapar kroppen DPA (n-6) som gör cellen mer oelastisk vilket i sin tur gör det svårare för elektriska impulser att nå cellen.
Arbetsminne eller Korttidsminne
Pannloberna i samarbete med hjässloberna förefaller att vara särskilt betydelsefulla för ett väl fungerande korttidsminne.
I arbetsminnet (korttidsminnet) finns information eller kunskap som man behöver för att hantera den nuvarande situationen, exempelvis att komma ihåg ett telefonnummer samtidigt som den letar efter en penna. Alltså bara information man behöver just nu eller i närtid.
Arbetsminnet är oerhört viktigt framförallt vid språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande.
Arbetsminnet hör hemma i hjärnbarken. De delar i hjärnbarken som hanterar korttidsminne är:
- Dorsolaterala prefrontala cortex – Övervakar informationsströmmen från våra sinnen och kontrollerar vart uppmärksamheten skall riktas.
- Hjässloben – Står för uppmärksamheten.
- Ventrolaterala prefrontala cortex sorterar informationen i användbar och oanvändbar kunskap.
- Supplementary motor area (SMA) – Repeterar det nya minnet om och om igen.
Långtidsminnet
Man brukar nämna två typer av långtidsminnen:
Explicita eller deklarativa minnen
– Här är vi medvetna om att vi minns och vi kan medvetet plocka fram fakta (semantiskt minne) t.ex. ”Jag bor i Östergötland.”.
Vi kan välja ut och styra olika minnen från händelser (episodiskt minne) t.ex. ”Jag kommer ihåg förra Julen när…”.
Implicita minnen eller procedurminnen
– Minnet är omedvetet, man genomför ett tidigare inlärt beteende. Det kan handla om ett komplext rörelseprogram som genomförs med hjälp av sinnesintryck (perseptuo-motoriskt minne) t.ex. cykla, knyta sina skosnören, forma bokstäver, etc.
Långtidsminnet är den långvariga lagringen av information som blir överförd från korttidsminnet. Vad som ”sparas” är beroende av hur viktigt stoffet är och hur mycket det bearbetas. Hela hjärnan används till att ”lära för livet”.
Långtidsminnet byggs upp av hierarkiska minnesrepresentationer, ”minnesmodeller”. För att återkalla minnesstoff från långtidsminnet krävs lämpliga ledtrådar.
En del material går inte att återkalla, som till exempel händelser i den tidiga barndomen, eftersom detta har lagrats i det omedvetna.
Man ”glömmer” egentligen inget, det finns kvar i hjärnan men vi hittar inte vägen dit längre. Med hjälp av associationer och andra hjälpmedel så kan man ev. hitta fram till informationen igen. Det tar ex. kortare tid att lära sig något på nytt som man helt hade glömt bort – även om det var väldigt länge sedan (bara man lärde sig det ordentligt från början).
Långtidsminnet ligger djupt inne i hjärnan.
Långtidsminnet består främst av två delar; det semantiska minnet (ett begreppsnätverk) och episodminnet (lagrar minnet av händelser vi minns klart och tydligt).
- Hippocampus –
Hippocampus är en del av ”the Limbic system” och finns i båda hjärnhalvorna. Den bearbetar långtidsminnet och känslomässiga reaktioner. Den ansvarar också för minnet av platser och saker ex. vart jag lagt mina nycklar.
Härifrån kontrolleras faktakunskap, och våra minnen av händelser. - Lillhjärnan och de basala ganglierna
– Rymmer vår kunskap om hur vi gör olika saker, som att spela piano eller simma.
Info hämtad från:
Sahlgrenska Akademin. : http://cns.sahlgrenska.gu.se
Wikipedia :http://sv.wikipedia.org/
BBC – Human Body : http://www.bbc.co.uk/science/humanbody/
Länk Wikipdia – Dorsolaterala prefrontala cortex
