Howard Gardners teori grundar sig på informationsprocessteorin men menar att intelligens ska definieras i fler kategorier förutom de spatiala, verbala och logiska förmågorna.

Personligen skulle jag inte kalla detta för intelligenser. För mig är man intelligent eller inte. Däremot kan man ha olika förmågor som man är mer eller mindre bra på.

Gardner delade upp människans olika förmågor/intelligenser i sju kategorier som speglar människans personligheter och karaktärer. Senare la han till ytterligare två intelligenser. Man kan känna igen sig i flera av intelligenserna men man är stark inom vissa och svag inom andra, även inom en förmåga.
Ex. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Man kan vara händig (finmotorik) och samtidigt vara dålig på idrott (grovmotorik).

Gardner menar att varje barn (eller vuxen) är begåvat, men på olika sätt. Varje person har sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft betydelse för planeringen av framtidens utbildning.


Varför tar jag upp Gardners teorier?
Som lärare måste man variera sin undervisning för att få med alla elever. Har man ex. en diagnos så handlar det inte om personens intelligens. Men det är viktigt att försöka hitta elevens styrka och förmåga, det man har en naturlig talang för. Som textil- och engelskalärare har jag sett elever som har grymt svårt för engelska – men som blommar upp i slöjden och tvärt om.
Fokuserar vi på barnets styrkor så kan vi utnyttja det när vi lär barnet tala, läsa och skriva. Inlärningen blir snabbare och roligare. Självförtroendet ökar också när barnet känner att det är riktigt bra på något.
Ofta är man bra på det som man tycker är roligt – börjar man titta efter personens förmåga inom roliga områden så kan man utnyttja den kunskapen inom andra områden med.

 

Beskrivning av de multipla intelligenserna:

1. Lingvistisk (språklig) intelligens:
Har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk.
Tycker om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang.
Ex: Muntligt: politiker eller berättare. Skriftligt: Poet, redaktör eller journalist.
2. Logisk-matematisk intelligens:
Är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit – har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser (om i så fall, orsak och verkan).
Kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser.
Ex: ekonom, statistiker, vetenskapsman, dataprogrammerare eller analytiker.
3. Spatial (rumslig) intelligens:
Har ett välutvecklat lokalsinne, lätt för att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Lägger märke till små detaljer i sin omgivning. Har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning (känsla för färg, linjer, mönster och form) och har inga problem med att fickparkera. 
Jägare, scouter och vägvisare har ofta denna förmåga.
Ex: arkitekt, inredare, konstnär eller uppfinnare.
4. Kroppslig-kinestetisk intelligens:
Arbetar gärna med händerna, älskar att använda sin kropp till idrott, dans och fysiska utmaningar. Provar sig fram för att lära sig nya saker.
Är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbete, hobbyarbete, leka med barn, matlagning och att baka.
Kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt.
I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.
Ex: dansare, skådespelare, skulptör, mekaniker eller kirurg. 
5. Musikalisk intelligens:
Intresserad både av att lyssna och själv utöva den. Är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser. Förmågan att uppfatta (t ex som musikälskare), urskilja olikheter (t ex som musikkritiker), omforma (t ex som kompositör) och uttrycka (t ex som utövare) olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.
Ex: violonist, eller kompositör.
6. Interpersonell (social) intelligens:
Trivs allra bäst tillsammans med andra människor. Är en god lyssnare, kan trösta och är lyhörd för andras problem. Vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra – och att medla vid konflikter.
Har stort tålamod i jämförelse med andra och är typen som gärna engagera sig i föreningar, ex inom idrottsrörelsen. Förmåga att uppfatta förändringar i humör, vilket  innebär känslighet för ansiktsuttryck, röstlägen och gester.
Ex: Vårdyrken
7. Intrapersonell (reflekterande) intelligens:
Upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt, gärna för sig själv.
Vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen. Når ställda mål, älskar att dagdrömma och fantisera samt reflektera över hur mycket nytta man kan ha av sina erfarenheter. Bra självdisciplin, medveten om sina starka och svaga sidor.
Ex: Forskare, “datanördar”.

Gardners la till två ytterligare intelligenser.

8. Natur-intelligens:
Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags “ekologisk förmåga”. Kanske är det människor med denna intelligens välutvecklad, som har ett slags praktiskt kunnande, som kommer till användning när saker och ting krånglar och det gäller att finna felet och rätta till det!
Förmodligen behövs denna intelligens i kombination med den rumsliga (spatiala) för att kunna sätta ihop möbler efter en bildbeskrivning.
Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en smått fantastisk förståelse för djur.
De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor.
Som exempel från den svenska kulturen kan nämnas Carl von Linné. Han samlade in, sorterade och grupperade växter i olika familjer och utvecklade en metod för att artbestämma en växt.
9. Existens-intelligens:
Har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi. 
De väljer ofta att bli präster eller teologer, men de kan också vara ateister eller agnostiker (varken troende eller ateist).

 

Lite mer om Gardners teori

Genombrott med sin forskning
Gardner är en av dem som åstadkommit genombrott med sin forskning för att krossa myten med IQ. Under mer än 20 år har Gardner i sin omfattande forskning visat att varje människa har olika “intelligenscentra”. Han har hittills definierat nio olika intelligenser. Gardners upptäckter har enormt stor betydelse för planering av framtidens utbildning. Varje barn är ett begåvat barn men på så skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Barn blir dock fortfarande tidigt i livet infösta i fållor med de mytiska beteckningarna “begåvad” och “obegåvad” som baseras i huvudsak på test av endast två mänskliga drag.
Möjligheter till inlärning och kulturell påverkan spelar stor roll för utveckling av intelligens. Den kulturella bakgrunden och det sociala sammanhanget betyder alltså mycket för lärandet, vilket tillämpas mycket i skolor.

Pionjär på området
År 1979 började Gardner att forska kring människans möjligheter. “Harvard Project Zero” bildades och teorin om “multipla intelligenser” (MI) utvecklades. Gardner har funderat mycket omkring människans olika sorters intelligenser ända sedan mitten på 70-talet, men publiceringen av hans bok Frames of Mind 1983 markerar MI-teorins verkliga födelsedatum.
(Boken finns översatt till svenska med titeln De sju intelligenserna, Brain Books). Gardner förkastar intelligenstest. Reaktionen på teorin var överväldigande. Skolor började införliva MI-teorin i sitt praktiska arbete. Teorin beskrivs kanske bäst som en utbildningsfilosofi, en inställning till studier, med idéer om en utbildning under utveckling snarare än ett bestämt program med fastställda metoder och tillvägagångssätt. Därigenom ges lärare många möjligheter att kreativt använda dess grundläggande principer i många olika utbildningsmiljöer. Gardner ifrågasatte allvarligt IQ-testen och deras sätt att bestämma en persons intelligens. Vid testerna avlägsnades en människa från den naturliga inlärningsmiljön och ombads utföra helt isolerade uppgifter som han/hon aldrig hade gjort tidigare och troligen aldrig skulle göra vid något annat tillfälle.
Gardner föreslog i stället att intelligens har mer att göra med förmågan att: (1) lösa problem och (2) skapa något i ett meningsfyllt i ett naturligt sammanhang.

Gardners sammanfattning
Varje människa är intelligent på alla nio sätt. De flesta kan utveckla varje intelligens till en fullgod nivå. Intelligenser samverkar vanligtvis på ett komplicerat sätt.
Det finns många sätt att vara intelligent på inom varje intelligens.
Hur är du intelligent? Vilka intelligenser är välutvecklade hos dig? Fick du använda dina starka intelligenser under din skolgång? Får du använda dina starka intelligenser i ditt nuvarande jobb? Vilka intelligenser är välutvecklade hos ditt/dina barn? Hur yttrar sig det? Rör det sig om samma som för dig som förälder? Får ditt/dina barns starka intelligenser komma till sin rätt i förskolan/skolan? Vad kan du som förälder träna ditt barn i hemma dels för att förstärka det starka, dels för att utveckla svagare intelligensdrag?

Källor: “Development Through the Lifespan” av Laura E. Berk. Internet: www.brainbooks.se